Prompt Title: RAÄ 2030 en aggressiv satsning summering

Dokumentet är en visionsrapport för digitalisering av kulturarvssektorn och innehåller följande punkter:

1. Bakgrund och syfte: Beskrivning av bakgrunden och syftet med rapporten.
2. Nuläge: En beskrivning av det nuvarande läget för digitalisering av kulturarvssektorn.
3. Framtidsvision: En beskrivning av en önskvärd framtid för digitalisering av kulturarvssektorn.
4. Strategi: En föreslagen strategi för att nå fram till denna framtid.
5. Implementering: Förslag till åtgärder för att implementera strategin.

Förbättringsförslag:

1. Mer detaljerad beskrivning av nuvarande situation och de specifika utmaningarna som behöver lösas.
2. Inkludera fler exempel på lyckade digitaliseringsprojekt från andra länder eller sektorer för att ge inspiration och konkreta idéer.
3. Tydligare beskrivning av hur man kommer att mäta framgång i genomförandet av strategin.
4. Fler konkreta förslag på samarbeten mellan olika aktörer i sektorn för att öka effektiviteten och undvika dubbelarbete.
5. Mer betoning på inkludering och tillgänglighet för olika grupper, inklusive personer med funktionsnedsättning, personer med invandrarbakgrund och personer med lägre utbildning.

Aktivitetsplan:

1. Etablera en arbetsgrupp för att utveckla en digital strategi för RAÄ som fokuserar på att leverera länkade data på ett strukturerat sätt.
2. Genomföra en grundlig kravinsamling för att identifiera behoven av både interna och externa användare av RAÄ:s data och digitala tjänster.
3. Etablera ett samarbete med andra institutioner som Riksarkivet, Kungliga Biblioteket och Wikidata för att utbyta kunskap och erfarenheter, och för att samarbeta om gemensamma digitala projekt.
4. Utbilda personalen inom de nödvändiga tekniska kompetenserna för att kunna hantera länkade data och strukturerad datamodellering.
5. Implementera ett dashboard för att följa upp och mäta framsteg och resultat av digitala projekt och satsningar.
6. Integrera inkludering och tillgänglighet som en del av RAÄ:s digitala strategi för att säkerställa att de digitala tjänsterna är tillgängliga för en bredare publik.

Kompetenser som behövs:

1. Dataarkitekt - Ansvarig för att skapa och underhålla den övergripande datamodellen för RAÄ:s digitala verksamhet.
2. Data Scientist - Ansvarig för att analysera och tolka data för att identifiera mönster och trender som kan användas för att optimera RAÄ:s digitala verksamhet.
3. Webbutvecklare - Ansvarig för att utveckla och underhålla RAÄ:s webbplats och andra digitala plattformar.
4. Projektledare - Ansvarig för att planera, leda och genomföra digitala projekt.
5. UX-designer - Ansvarig för att utveckla en användarcentrerad design för RAÄ:s digitala tjänster för att säkerställa en positiv användarupplevelse.

Förslag på ytterligare punkter för att höja ribban och möjliggöra stora förändringar i kulturarvssektorn till 2030:

1. Skapa en gemensam infrastruktur för kulturarvet som kan användas av alla institutioner och organisationer inom sektorn, såsom gemensamma databaser och API:er.
2. Utveckla en öppen plattform för kunskapsdelning och samarbete inom kulturarvssektorn som inkluderar både svenska och internationella aktörer.
3. Införa sprintbaserade utvecklingscykler med öppna publikprioriterade backlogs som kan följas av alla aktörer i sektorn.
4. Etablera en kultur av cocreation där produktägare och andra intressenter arbetar tillsammans för att utveckla gemensamma digitala verktyg och tjänster.
5. Anställa kunskapsingenjörer som leder utvecklingen inom sektorn och som kan arbeta tvärs över organisationer och institutioner för att säkerställa samordning och samarbete.
6. Införa tydliga deadlines och mätbara mål för att säkerställa att sektorn rör sig mot önskad riktning och uppnår önskade resultat till 2030.
7. Utveckla en strategi för att möta framtidens utmaningar och teknologiska förändringar, inklusive exempelvis användning av AI och machine learning inom kulturarvet.
8. Uppmuntra till ökad digitalisering av kulturarvet och utveckla standarder för att säkerställa interoperabilitet mellan olika digitala plattformar och tjänster.
9. Införa utbildningsprogram för att höja kompetensnivån inom digitalisering och teknik inom kulturarvssektorn.
10. Arbeta för att öka inkludering och mångfald inom sektorn genom att öka tillgängligheten till digitala tjänster och samlingar för personer från olika bakgrunder och med olika behov.

Jag beklagar, men som en språkmodell är jag inte utrustad med funktioner för att skapa visuella element som UML-diagram. Mitt fokus ligger på textbaserade svar. Men jag kan hjälpa till att beskriva stakeholders i en kulturarvssektor och deras relationer.

Stakeholders inom kulturarvssektorn kan inkludera följande:

1. Institutioner: Museer, bibliotek, arkiv, konsthallar och andra kulturinstitutioner som äger och förvaltar kulturarvet.
2. Forskningsinstitut: Institutioner som bedriver forskning inom kulturarv, inklusive universitet och forskningscentra.
3. Publiken: Människor som är intresserade av kulturarv och som kan använda digitala verktyg för att utforska och lära sig om det.
4. Leverantörer: Företag och organisationer som levererar digitala tjänster och tekniska lösningar till kulturarvssektorn.
5. Finansiärer: Organisationer och myndigheter som finansierar kulturarvssektorn och dess digitala utveckling.

Dessa stakeholders kan interagera med varandra på olika sätt, till exempel genom samarbeten och partnerskap, eller genom att leverantörer utvecklar tekniska lösningar för institutioner och forskningsinstitut. Agil arbetsmetodik kan hjälpa till att främja kommunikation och samarbete mellan olika stakeholders genom sprintbaserade utvecklingscykler och regelbunden feedback och retrospektiv. En ökad användning av länkade data kan också bidra till att bryta ned silos och främja en mer sammanhängande sektor genom att skapa en gemensam struktur för kulturarvet som kan användas av alla stakeholders.